Min familj

Ett stort intresse som vår äldsta dotter har fått är att fiska. Jag köpte två typer av enklare kastspö åt båda döttrarna, men den yngre tröttnade ganska snabbt, men vår 13 åring hon hinner knappt hem nu innan hon hämtar det ute i garaget och tränar på att kasta ute på baksidan av vår trädgård. Båda våra katter vill självklart även de delta och springer efter flugan som sitter längst ut, men varken jag eller frugan är speciellt glad för det kan ju fatna på katterna och då har vi ett svårt jobb framför sig. Nu har vi bestämt att katterna måste vara inne när hon går ut och kastar med sitt spö. Självklart har vi även varit och fiskat på riktigt vid två tillfällen, men ännu har det inte nappat fast det dröjer nog inte länge till innan hon får napp och kan dra upp sin första fisk någonsin.

I en tidigare blogg gnällde jag över hotellpriserna på Gotland där vi tänkte semestra några dagar i juli nu i sommar 2012. Då var det för dyrt och det är det fortfarande, men jag hittade ett annat typ av boende. Vi ska bo i stuga i anslutning till lek och äventyrslandet Knepige By. Uppleva och skoja och bada där och se på Pippi teater. Vi hade även tänkt att ta en runda med bilen under en heldag och även upptäcka resten av denna spännande ö och inte bara hålla oss kring och vid Visby. De fem dagar det handlar om kommer kosta oss drygt 6000 och då får vi ett eget boende med mindre altan och havsutsikt helt för oss själva. Att man måste ta med egna lakan det bjuder vi gärna på. Det kanske allra bästa är att jag och frugan även får ett eget sovrum. När jag tittade på hotellpriser var det billigaste alternativet i centrala Visby drygt 8000 spänn och det vara bara fyra nätter. Nu får vi fem och som kommer kosta 2000 mindre. Det blev ändå Gotland med familjen i sommar. En semester vi redan längtar efter.

Tidpunkter finns alltid när man får en lucka och det inte riktigt fungerar. På jobbet för att ge ett exempel när datorn inte fungerade som man ville och andra mer kuniga och tekniska experter fick hitta och återställa felet. Det är då och vid andra liknande tillfällen jag plockar upp plånboken och tittar på bilderna över mina döttrar. Lika vackra och goa fortfarande fast det inte längre ärn några småbarn. Dessa båda söta ansikten och vackra leenden. Man tänker också tillbaka till speciella tillfällen som man mins. Första dagen på dagis, första dagen i skolan, våra underbara och givande semestrar tillsammans där vår yngsta tjej när hon som 2,5 åring blev livrädd för Kling och Klang när vi var på Astrids Lindgrens värld. Man kan inte låta bli och ta upp dessa fotografier och tänka, minnas och le även att man ser dem dagligen. Fast det är ju inte så konstigt eftersom de båda är de mest underbara och älskade ting som existerar på vår planet.

Att stötta och hjälpa sina döttrar i alla väder, det är något som alla ser som en självklarhet och vi i vår familj är inget undantag. Nu har både jag och frugan däremot stött på ett smärre problem och det är när vi ska hjälpa våran 13-åring med matteläxan. När jag läste i det tredje gymansieåret 99/00 så läste jag matte B och fick precis godkänt och matte har aldrig varit någon starkare sida från någon av oss och nu när hon går i sjuan märker vi hur svårt det är att kunna förstå och förklara hur man ska räkna och hur man på ett så bergripligt sätt som möjligt ska kunna hjälpa henne. I själva verket är det duktigt svårt och även jag har svårt att begripa talen och dess utformning och hur den ska räknas ut. Något skamsen och närmast puckad försöker man förklara att även jag som familjefar inte kan hjälpa till i den utsträckning som hon vill och det smärtar verkligen och matten som kommer i åttan och nian blir förmodligen inte lättare. I själva verket står både jag och frugan inför något väldigt svårt och som vi inte kommer kunna hjälpa till med och att svika på det sättet, det trodde jag aldrig att vi skulle behöva och att det skulle behöva gå så långt.

Varje gång när jag kommer hem från jobbet har jag och frugan fått höra från våra döttrar att de vill ha ett syskon till. Ingen av oss har varken ork, tid, palts eller förmågan längre. Gränsen för att frugan ska bli gravid igen är passerad och vi försöker förklara så bra vi kan, men tyvärr fungerar det inte. Adoptera eller bli fadderföräldrar är andra alternativ som vi ständigt för höra. Varför detta intresse med en ny bebis i familjen, det vet jag inte fast jag har mina misstankar när den yngsta dottern som gå i tvåan hade besök av en organisation som stöder svårt utsatta barn i tredje världen och den informationen blev tydligen en typ av startskott och storasystern hängde sedan på.

Fast om vi får ett tredje barn så inte hjälper de fattiga barn i Afrika har jag försökt förklara, men då har hon bara svarat att då får vi mer barnbidrag och kan skänka mer till denna organisation och även ta hand om och adoptera dessa som lever i en svår missär och vad ska man svara på det. Ett konkret svar kan ju vara att vi slutata knulla, men nu är det som tur inte så och några andra bra förklaringar eller formuleringar för att få slut på detta syskontjat om en ny bebis det har varken jag eller frugan så vi får snällt stå ut med detta tjat så länge de håller på.

Ett alternativ till semster är att bjuda med familjen till OS i London och på plats uppleva världens största idrottsevenemang. Frugan fyller 50 och det vore väl en present som någon när man når denna attraktiva ålder (och hon ser fortafarnde baar ut som typ 44) fast där har jag av någon lustig anledning stått på patrull från övriga i familjen för ingen vill dit och se tävlingarna på plats. Varför denna illvilja, den vet jag inte och jag kan inte peka på någon konkret punkt som de fört fram till varför de inte vill åka dit. Själv tycker jag att det skulle vara ett minne för livet, men åka dit själv det skulle aldrig falla mig in och en semester utan övriga i familjen är ingen riktig semester. Göra avkall på det man älskar allra mest, det existerar inte i min värld och förmodligen vinner de denna kamp och OS i London blir någ som vid de tidigare olympiska spelen man följt nämligen framför sin stora platttv.

Redan nu planerar vi nästa sommarsemester och denna gång har våra döttrar fått bestämma och båda två vill till Gotland. Andra veckan i Juli tyckte vi lät bra och det är veckan efter den berömda politikerveckan. Jag sökte sedan på lediga hotellrum och det fanns knappt något kvar och det som de kunde erbjuda när det gäller familjerum då var vi uppe i 3500 per natt. Över 10000 de tre nätter vi tänkte tillbringa på denna vackra och anrika Ö ocg uppleva och upptäcka tillsammans, men det var lite för dyrt tyckte vi så därför har jag bett döttrarna om eventuella alternativ till Gotland och de funderar just nu som bäst på vart de kan tänka sig att tillbringa den nästa sommar. Att vi ska iväg det råder det dock inget tvivel om för en semester utan dygn på en annan plats eller ort, då är det ingen semester.

Vårqan åttaåring ska i december åka med sin klass till Rosenholm för att åka skridskor och de hon hade förra vintern och som hade lånat av sin storasyster, det var nu för små och vi var iväg hela familjen för att köpa henne ett par nya och jösses vad jag blev överskad över hur hulöst dyra de var. Två gånger kanske hon använder dem och sedan är det kört. Jag frågade på skoj om man inte kunde hyra ett par begagnade, ungefär som man gör när man ska låna flytväst till simskolan. Det var inte populärt så jag fick snällt betala 579 kronor för ett par skridskor som hon kanske använder bara några gånger i samband med utflykter till ishallen. Just utgifter av denna typen där man knappt använder det inann det är för sent att kunna använda det igen, jag känner igen det när det gäller vår äldsta tjej. Hon fick en n mobil i juli och nu är den för gammalmodig tycker hon, men där har vi satt en gräns ingen nu telefon. Åtminstone inte under detta året.

Min underbara hustru och våra juvliga döttrar som nu har fyllt 13 respektive 8 år, jag kan fortfarande inte tänka mig något bättre liv än vad jag har med dessa tre älsklingar i livet. Utan att överdriva, men denna styrka och kärlek har bara stegrats under åren. Man sitter i sin bil på väg hem från jobbet och kör om den där lastbilen fast avståndert till framförliggande bil inte är den bästa ,men ändå provar man för att tjäna någon minut och komma hem 17.53 istället för 17.57. Alla som har lyckliga förhållande med barn de älskar inser kanske allt för sällan vilken enorm betydelse de har och hur fruktansvärt det skulle bli utan dem. Jag har även blivit bättre på artt lyssna och ta till mig när vi ska diskutera saker och en sak som nu är på tapeten är den nya Twiligt filmen som är från elva år så våran äldsta kan gå merd kompisar, men nu vill även den yngre gå och se den med mig eller fruga och det är något jag inte vill för den är ganska blodig och åtta år, då är man lite för liten. Fast vi ska nog hitta en utväg där med tanke på vilken enorm betydelse de har på mig och hur mycket jag älskar dem.

Under våran semester och vistelse i Göteborg han vi med precis det vi hade för avsikt att hinna. Liseberg, Avenyn, Gotiak Cup och museet Universum. Allt var perfekt och dagarna var bra med lagom värme utan regn. God mat och underbart hotell med ett rum som vi alla trivdes i. Jag det kunde inte ha varit bättre. Tågen höll till och med tiderna både dit och hem. Höjdpunkten den variera säkert mellan oss i familjen och våra döttrar tycker säkert att Liseberg var bäst och där håller jag med, men inte alla åkattraktionerna utan den underhållning vi bjöds på under måndagskvällen när vi kom. Lotta på Liseberg med sina gäster. Dam landslaget i fotboll som tog VM brons skulle hyllas och precis innan under sista allsången så vinkade jag till mig en av alla som bar på en kamera och bad att han skulle filma våra döttrar som fått egna sitt platser ganska långt bak till vänster där jag och fruga stod intill och följde detta och då döm av förvåning filmade han våra båda guldklimpar och under tre sekunder var de med där i direktsändning, var min höjdpunkt på vår semseter i Göteborg.